Hållbarhet

Hur Grönt Samskapande arbetar

Grönt Samskapande anordnar löpande aktiviteter som fokuserar på hållbar livsstil. Den vanligast förekommande aktiviteten är EkoVeg Mathäng, där vi träffas och lagar vegomat. Under hösten sker även VegoUtmaningen.

 

Om hållbarhet

Det senaste ramverket inom hållbarhet är att dela upp hållbarhet i tre lager som alla är beroende av varandra:

  • Ekologisk hållbarhet
  • Social hållbarhet
  • Ekonomisk hållbarhet

Det finns två olika sätt att mäta hållbarhet. Konsumtionssida och produktionssida. Grönt Samskapande tror på att ta ansvar för både och! Här är en rapport om hållbara konsumtionsmönster från Naturvårdsverket utfört av Chalmers (2015). 

Vad gäller ekologisk hållbarhet utgår Grönt Samskapande primärt från ramverket Planetens Gränser, där Johan Rockström m.fl. (se TedTalk) har identifierat nio planetära gränser som mänskligheten måste hålla sig inom. De två viktigaste gränserna anses vara klimatförändringar och biologisk mångfald.

Ett vanligt angreppssätt inom hållbarhet är system, teknik och livsstil. Vi upplever att övriga hållbarhetsrörelsen fokuserar mycket på system och teknik. I Grönt Samskapande ligger fokus på hållbar livsstil. Att leva som man lär. Att inspirera andra att leva en mer hållbar livsstil.

 

Hållbar mat

Vad gäller hållbar mat så behöver man återigen särskilja mellan konsumtion och produktion. 

Så det finns tre saker, i nedan viktighetsordning, att tänka på vad gäller hållbar mat

  1. Vegetariskt. I rapporten Hållbara konsumtionsmönster, listar en tabell växthusgaser per 1000 kcal för olika matvaror (klimatpåverkan). Vegetabiliska matvaror 0,2 - 1,2 kg CO2e/1000kcal (undantaget salladsgrönsaker som har 4 kg CO2e/1000kcal). Animaliska matvaror 1,1 - 20 kg CO2e/1000kcal (där nöt och lamm har 10 - 20 kg CO2e/1000kcal). Ett vanligt argument för nötkött från naturbete är att det bidrar med kolinlagring. Enligt Jordbruksverkets rapport Inlagring av kol i betesmark, utfört av Sveriges lantbruksuniversitet, väger dock kolinlagringen inte upp övriga växthusgasutsläpp. Där står det att "Oberoende mätningar visar att svenska naturbetesmarker i genomsnitt lagrar in mindre än 100 kg kol per hektar och år. Det motsvarar mindre än fem procent av de årliga växthusgasutsläppen från djurhållningen.". Däremot hävdar man i rapporten att biologisk mångfald är ett starkare argument för naturbeteskött. Det finns ca 400 000 hektar naturbetesmark i Sverige. Det motsvarar ungefär 10 - 20 kg nötkött per person och år, enligt Världsnaturfonden (WWF). Enligt Jordbruksverket konsumerar svensken ca 90 kg kött per år. Alltså skulle ca 10-20 % av nuvarande köttkonsumtion kunna motiveras med naturbeteskött.

    Enligt Världsnaturfondens (WWF) hemsida bör rika länder ungefär halvera sin köttkonsumtion.
     

  2. Ekologiskt. Enligt rapporten Hållbara konsumtionsmönster är klimatavtrycket likvärdigt mellan ekologisk och konventionellt producerat mat. Däremot skiljer sig miljöpåverkan i andra avseenden, framför allt spridning av kemikalier.
  3. Närproducerat

Ett exempel på mat man kan köpa som uppfyller samtliga tre kriterier är ekologiska grönsaker från Ås Trädgård.

Det finns en målkonflikt mellan klimat och biologisk mångfald (rikt odlingslandskap), som beskrivs i rapporten Hållbara livsstilar från Naturvårdsverket (2015). Det viktigaste för klimatet är att minska konsumtionen av nötkött medan betesdjur (nöt) bidrar till biologisk mångfald.

Vad gäller hälsa finns det forskning som tyder på att en vegetarisk kost är gynnsamt för att utveckla en god konditionsförmåga.

 

Mat och hälsa

Så hur förhåller sig miljömässigt hållbara rekommendationer kring mat till motsvarande hälsomässiga rekommendationer? Måste man tumma på hälsan för att leva på ett miljömässigt hållbart sätt? Svaret är att nej, det behöver man inte. Studerar man de nordiska kostrekommendationerna (sammanfattning eller full text) så kan man se att dessa till mångt och mycket överlappar vad som är miljömässigt hållbart. 

Minimalism / Downshift

Ägodelar är inte enbart av godo. Många upplever ångest av sina ägodelar som fyller upp garberoberna och förråd. Så det är inte bara miljön som drabbas av överkonsumtionen. Även överköparen får ofta betala ett mentalt pris i form av ångest. Men det finns en väg ut ur lidandet...minimalism eller downshift.

Ett sett att se på ägodelar är att äga färre, men bättre, saker som sömlöst hjälper en att leva ett bättre liv.

Här är en artikel-serie av SVD om att Förenklla livet - att leva med färre ägodelar.

Hållbart resande

(El)Cykel

 

Delningsekonomi

 

Second-hand / återvinning 

 

Resilience

I hållbarhet ingår också att vara hållbar när det uppstår problem. Detta kan innefatta saker som att:

  • Att ha beredskap för när viktiga samhällsfunktioner (el, vatten, banksystem...) av någon anledning störs eller faller bort. Som visat sig gång på gång med t.ex vattenförsörjningen i Östersund, så blir detta aktuellt av och till. Här ingår saker som att veta hur man renar och filtrerar vatten, hur man lagar mat under strömavbrott och liknande.
  • Att kunna hålla sig självförsörjande och självhushållande i någon mån, för att vara mindre utsatt för problem i omvärlden. Här ingår saker som att känna till hur man kan lagra matvaror över tid utan att de blir dåliga, samt vilka matvaror som är effektivast att lagra. 
  • Att ha en förståelse för hur människor och grupper fungerar i tider av problem. 

Sverige har de senaste 20 åren i stort sett helt retirerat från att ha en samhällelig beredskap för stora katastrofer. T.ex finns det inte längre beredskapslager för mat och bränsle (se t.ex ekots rapportering om detta). Vidare har digitaliseringen gjort att hela samhället, specifikt butiker och banksystem, är helt beroende av att IT och strömförsörjning fungerar. Även mindre störningar i dessa system orsakar synliga konsekvenser (se t.ex vad som hände när ICA hade problem med sina datorer)

När allt fungerar, så fungerar det i huvudsak bra. Men för den dagen det inte fungerar så finns det en del utrustning (se t.ex populära produkter på överlevnadsbutiken) som kan göra mycket stor skillnad för hur ens vardag kan komma att se ut. 

Vill man ha en översikt / introduktion till hur man överlever vid större samhällsstörningar så har Herman Geijer skrivit böcker med överlevnad exemplifierade genom vad som händer vid den stora zombiekatastrofen. Han har även pratat om detta som sommarpratare. Även om exemplen är lite lättsamma, så är de grundläggande råden allvarliga och allmängiltiga.